Fem snabba

Skriva råmanus / Redigera
Jag älskar redigeringen! Att skriva råmanus var kul men så ångestfyllt eftersom jag inte hade någon aning om vart jag var på väg. I redigeringsfasen vet jag.

Synopsis / Skriva fritt
Egentligen gillar jag en blandning. Det är sjukt svårt att skriva planerat efter ett synopsis och jag vet att vissa planerade scener ändå får stryka på foten när det kommer till kritan. Men jag behöver en punkt, ett mål att jobba mot.

Pappersbok / E-bok
Trots att jag har börjat läsa fler e-böcker så föredrar jag pappersboken. Måste ha en lättare och bättre padda innan jag till fullo kan uppskatta e-boken.

Morgonskriva / Kvällsskriva
På morgonen är jag trött i kroppen och på kvällen är jag trött i huvudet. Alltså är det enklare för mig att skriva på morgonen.

Bokbloggar / Bokpoddar

Med risk för att jämföra äpplen och päron… men bokpoddarna ger mig möjligheten att lyssna på någonting trevligt samtidigt som jag städar/tvättar/lagar mat/borstar tänderna/går på toaletten. (Jepp, varför ska man lämna telefonen när man går på toa?)

Vad föredrar ni?

 

 

 

4 reaktioner på ”Fem snabba

  1. Elisabet Nielsen skriver:

    Det här måste jag nog klura litet på innan jag kan svara.

    Bortsett från att jag läser pappersböcker eftersom det för mig innebär ett sätt att vila ögonen från alla skärmar – dataskärmar, tv-skärmar – man stirrar på dagarna i ände. Ett sätt att byta format. På sätt och vis är det till och med som att vila hjärnan också, om det låter begripligt?

    • Kristina W skriver:

      Jag håller med. Förutom att min platta inte riktigt fungerar att läsa på, varken när det är för mörkt eller för ljust, så gillar jag känslan av att hålla en bok i handen. Och jag förstår precis vad du menar med att hjärnan vilar.

  2. Elisabet Nielsen skriver:

    Nästa reflektion: Synopsis / Skriva fritt

    Jag är hopplös på synopsis eftersom mycket av min historia ”föds” och växer fram i/ur texten jag skriver.. Jag har en idé om en fråga jag vill jobba med eller en historia som känns värd att berätta och kanske några nyckelscener/dramatiska höjdpunkter och förhoppningsvis en idé om vartåt jag är på väg.

    Jag tror, möjligtvis, att jag kanske har ett slags vagt och diffust synopsis i huvudet. Men det är på intet vis hugget i sten. Så var t ex min ursprungliga idé för mitt huvudprojekt (mastodontmanuset) löst baserad på ett slags standardmodell 1A för romance, komplett med en nattsvart skurk att det spårade ur fullständigt.

    Och, nej, jag kan inte ens kalla det för synopsis. Bara en idé. Som inte höll.
    Men som räckte för att starta historien. En startmotor, kanske?

    • Kristina W skriver:

      Då är ju frågan vad ett synopsis är. Kanske räcker det med att hålla alla scenerna i huvudet för en person, medan en annan måste skriva ner allting ner i minsta detalj. Bra liknelse med startmotorn! I slutändan kommer det säkert att bli ett alldeles underbart manus, med eller utan synopsis 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *