Bort med skurken?

Jag är på benen igen. Helt åsterställd lär det nog ta ett tag innan jag blir, men hjärnan och kroppen verkar i alla fall fungera tillräckligt för att arbeta. Det är jag väldigt glad över, att ligga hemma ensam i soffan är något av det tråkigaste som finns!

Skrivandet har jag inte alls orkat med under den senaste veckan. Däremot har jag funderat desto mer. Lektören är informerad om att jag inte kommer att skicka något manus i juni, istället kom vi överens om augusti vilket ger mig hela två månader extra (inklusive semestern) att både redigera, skicka till testläsare och redigera igen efter deras kommentarer. Det känns bra att ge mig själv den här tiden.

Annars har jag redigerat snart hälften av manuset. Det är fortfarande ganska rörigt eftersom jag får minst en aha-upplevelse om dagen som jag snabbt skriver ner. Det kan vara stort som smått, men den där listan i Word växer med punkter om vad som måste göras eller hur saker förhåller sig till varandra.

Nu har jag kommit fram till en ganska stor vändpunkt i manuset. En vändpunkt som jag inte längre är övertygad om att jag vill ha där. I mitt manus finns nämligen en skurk som vill mina huvudkaraktärer illa. Jag har läst en hel del romantiska böcker med sådana inslag och tycker alltid att blandningen av kärlek och spänning är kittlande. I romancevärlden kallas denna subgenre för ”romantic suspence”. Men jag är inte längre övertygad om att jag behöver det här spänningselementet i mitt manus. Mina karaktärer har nog med problem som det är, andra stora trådar som måste listas ut och knytas ihop. Det enda problemet är att jag då måste ändra mitt slut ganska rejält och kapa ännu mer av manuset.

Frågan är nu, ska jag redigera klart manuset i dess nuvarande form, trots att jag redan nu är tveksam och skicka det till testläsarna med en fråga om vad de anser om min skurk? Eller ska jag följa min magkänsla, operera bort skurken och fortsätta med min redigering utifrån de nya förutsättningarna?

6 thoughts on “Bort med skurken?

  1. Elisabet Nielsen says:

    Aj, aj, du står inför ett problem jag ställdes inför för några år sedan och om du byggt upp allt för mycket i texten mot detta redan kan det leda till följdproblem som kan bli komplicerade att trassla sig ur. Det var när min skurk informerade mig om att jag var förbålt orättvis – och det hade han dessvärre rätt i – och kunde jag vara så vänlig att inte skriva honom som en pompös åsna, tack, som mina problem började.

    Ja, de där problemen som jag brukar likna vid en tågurspårning i en tunnel. När operationen att rehabilitera min skurk (och han blev så mycket bättre nedtonad, och det blev texten också) var avklarad var det uppenbart att jag inte längre skrev samma bok jag börjat skriva. Vilket jag sedan dess försökt och försökt att korrigera (till det bättre). Min text vann på förändringen, men det har inte varit smärtfritt. Belöningen är att den dag jag lyckats fullfölja texten kommer den att vara så mycket starkare än min ursprungsidé.

    Så mitt råd är att om du gör denna förändring måste du vara otroligt observant och ha koll på alla scener som byggt upp mot detta. I princip gäller det att kolla igenom alla tidigare scener.

    Jag vet inte om du skulle ha någon hjälp av att läsa ett inlägg jag skrev på bloggen för några år sedan om just detta skede. Det är en smula rörigt, men här är det i alla fall:

    http://elisabetnielsen.blogspot.se/2014/01/romance-i-kubik-eller-min-forfattare.html

    • Kristina W says:

      Precis Elisabet! Det kan så lätt bli krångligt när man tar bort en viktig tråd i handlingen! Samtidigt är en av anledningarna till att jag vill ta bort skurken att just den tråden har kommit lite på efterkälken, andra trådar som är viktiga för handlingen har liksom tagit över. Min magkänsla säger att det är rätt att ta bort tråden, men jag är rädd för att det blir ännu ett stort hål i mitt manus. Just slutet innehåller ganska mycket ”skurktrådar”. Men jag ska suga på karamellen. Annars har jag ju massor av andra trådar som jag kan utveckla.

  2. Annika says:

    Hur går det med skurken? Tycker att det låter som ett besvärligt problem, och har väl haft det motsatta en gång när jag behövde skriva in en skurk i manuset men hade jättesvårt för att bestämma mig för att faktiskt göra det. Om du har en snabb testläsare kanske det vore läge att skicka manus, innehållande skurk, och be hen koncentrera sig på den aspekten i en kvick genomläsning av manus innehållande skurk…? Eller så är det så man tröttar ut sina testläsare 🙂
    Så bra att du är på benen igen 🙂

  3. Marie: Mitt skrivliv says:

    Jag har både skrivit in och tagit bort långa trådar ur mitt manus, för att magkänslan sagt att det behövs. Tycker du ska lita på din, när något skaver är det enligt min erfarenhet oftast ett tecken på någonting.

    • Kristina W says:

      Det jobbigaste är att det känns som att jag aldrig kommer i mål… Dessutom grubblar jag över mina karaktärer. Vad VILL de? Vad har de EGENTLIGEN för mål?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *