En morgondröm

Du vaknar upp, solen har precis kämpat sig över hustaken och skiner in genom dina – otvättade – fönster. Resten av familjen sover fortfarande djupt. Du svänger fötterna över sängkanten och sätter ner dem mot golvet. Huttrar lite när värmen från sängen lämnar din kropp. Fort på med mysbyxor och den där slitna koftan som du vet att du borde slänga, men som du bara inte kan skiljas ifrån. Ute i köket står en ensam grå tekopp på bänken. Kvällen innan förberedde du en tesil och fyllde tekokaren med vatten. Under tiden som vattnet värms upp sträcker du armarna ovanför huvudet och gäspar. Långsamt vaknar kroppen och hjärnan till liv. Du tittar på datorn. Snart sitter du där och skriver dagens första ord.

Ungefär såhär skulle jag kunna tänka mig att starta upp en skrivmorgon. Jag vet att jag har pratat om det där med att skriva på morgonen tidigare och nu har maken peppat mig att testa. Ni som skriver på morgonen, hur gör ni för att komma upp ur sängen? Eller för all del ni som inte kommit till skott än, vad skulle krävas?

Hur många är lagom?

Jag hoppas att ni alla är okej där ute. I lördags kändes det konstigt att sätta mig ner i skrivstugan. Men jag skrev för kärleken. Världen behöver så mycket kärlek just nu.

Igår kom en vän över till mig för att fika. Så trevligt eftersom vi inte setts på några månader! Senast vi träffades berättade jag att jag skrev och nu frågade hon hur det gick. Jag blir alltid lika förvånad och glad när folk i min närhet frågar hur skrivandet går. Det får mig att sträcka på ryggen lite extra.

Svaret blev att jag skriver för fullt. Min förhoppning är att kunna skicka ut manuset till testläsare i maj. Sara, vars fina chiclit manus jag läste för ett tag sedan, har erbjudit sig att återgälda tjänsten. Sedan har jag ett par personer som jag har tänkt fråga. Men funderingen är: Hur många testläsare är lagom? Vad tycker ni?

Är vi författare eller matematiker?

I believe so x Pinned By #TheLifeLinesStudio www.instagram.com/The.LifeLines.Studio www.TheLifeLinesStudio.Etsy.com www.facebook.com/TheLifeLinesStudio.:

Efter det sega skrivpasset häromdagen har jag ägnat mycket tankeverksamhet kring det här med att räkna ord. Är det så smart? Är jag författare eller matematiker? Vad tusan håller jag egentligen på med?

Nu vet jag att det här med att räkna ord inte är allt. Men ändå… den här frågan har jag brottats med från dag ett när jag bestämde mig för att slutföra mitt manus. Hur ska jag veta när jag är klar? Vad är egentligen mitt mål? Lösningen blev att räkna ord och efter lite googlande så bestämde jag mig för att 70 000 ord var rimligt. Det hjälpte mig framåt och jag kunde med förtjusning se att ett skrivpass som resulterade i 3 000 ord motsvarade flera procent på ordmätarställningen.

Alla gör olika. En del räknar ord medan andra mäter sina framsteg i tecken.  Nu pratar jag främst om själva processen med att skapa ny text. När det kommer till ren redigering (flytta scener, korra eller skriva om meningar) är det få som räknar ord. Då är det sidantal som gäller för de flesta. Men efter att ha slutfört mitt råmanus och börjat med redigeringen känns detta ordräknande en aning krystat. Varför håller vi egentligen på med detta räknande?

I min jakt på en lämplig bild till detta inlägg ramlade jag över en skrivarblogg driven av Mandy Wallace. Hon förespråkar att vi slänger ordräknandet i sopkorgen och börjar skriva under en bestämd tid istället. Hon ger sju anledningar till varför det är bättre. Och vet ni, jag är beredd att hålla med. Från och med imorgon ska jag alltså börja räkna skrivtimmar istället för ord. Mitt manus blir så långt det blir och jag kommer att vara nöjd så länge innehållet är bra. Helt enkelt lagom.

Så… är du författare eller matematiker?

Skriv och radera

Jaha hörrni, det här skrivpasset gick väl sådär. Efter en timme hade jag fått ihop 312 ord och raderat samtliga. Anledningen? Jag har kommit en femtedel in i mitt manus och nu känns det som att början är slut. Alla karaktärerna är introducerade, konflikten är utlagd, jag har planterat några trådar och… nu då? Manuset befinner sig på strax under 50 000 ord, har jag alltså lite mindre än 40 000 ord som är oredigerade och ska bindas ihop med den början som jag nu har skrivit ihop.

Jag börjar förstå vad du pratar om Elisabet…!

Men jag deppar inte ihop. Lösningen blir… ritrullen! Nu slår jag igen datorn och rullar ut min kära rulle. Det är dags att skriva ut de scener som redan finns och försöka se vad som saknas och vilka trådar som måste knytas ihop med varandra.

Nu stänger skrivstugan för idag!

Kom igång sent med skrivandet. Inte förrän vid 11 slog jag mig ner vid datorn. Men nu har jag fått ihop 3 253 ord och slår igen datorn för idag. Middagsscenen blev okej, men kräver lite mer bearbetning. Nu är jag inne i nästa viktiga scen och måste fundera lite innan jag kan slutföra den. Men miljön är jag välbekant med – en banklokal – så det underlättar. Förhoppningsvis kan jag få en timmes skrivtid imorgon innan vi åker och firar svärmor. Då når jag mitt skrivmål på 4 000 ord per vecka.