Alla behöver vi lite pepp

Det känns som om jag har kommit ut på andra sidan. Kalendern gapar underbart tom de kommande helgerna (och veckokvällarna också för den delen). Igår köpte jag en väggkalender som ska upp på någon av väggarna i hemmet. Maken knorrade när jag förklarade att det skulle bli ytterligare ett spikhål i väggen. Men vad gör man inte för att styra upp sin vardag?

Nå det fina med kalendern är att jag ska börja skriva in vilka kvällar och helger som jag ska ha skrivtid. Det har ju varit lite si och så med det där. Men nu är jag som sagt ute på andra sidan och det riktigt kliar i fingrarna. Jag vill så gärna sätta tänderna i mitt manus! Målet är att kunna skicka till lektör innan sommaren. Det känns som en rimlig tidsgräns. Innan dess ska jag ragga några testläsare också.

Det som fick mig lite extra peppad inför skrivandet var gårdagens chatt med mina skrivkursare. När timmen var slut var vi tre stycken som stannade kvar och pratade. En av dem sa att av alla texter som jag lagt upp och fått feedback på så gillade hon mest inledningen till mitt manus! Tror ni att jag blev glad?? Då visste hon inte att jag har ett helt färdigt manus – så hon sa det inte för att vara schysst. Vi behöver alla lite pepp ibland med andra ord.

11 reaktioner på ”Alla behöver vi lite pepp

  1. Annika skriver:

    Ja, pepp är helt avgörande ibland för att orka köra vidare. Tvingade min stackars sambo att läsa halvredigerat kapitel 1 igår, bara för att få höra vänliga ord om nya manuset. Nervöst faktiskt, då han skulle tala om ifall det var skräp. Men han gillade. Pepp nog till att orka fortsätta 🙂
    Så roligt att din skrivkursare gillade just inledningen, då den brukar vara svår att få till och ändå är så viktig!

    • Kristina W skriver:

      Vilken snäll sambo du har! Min vill tyvärr inte ställa upp som testläsare då han läser väldigt lite. Tur att han är bra på så många andra sätt, typ att göra hemmagjord pasta.
      Att vara kreativ och författare är verkligen en berg-och-dalbana. Ibland älskar man det man skrivit och ibland hatar man det. Då krävs det lite pepp.
      Eftersom jag styrt om skutan kändes det otroligt skönt att hon gillade inledningen! Den säger väldigt mycket om Jakob och det problem han tampas med.

      • Annika skriver:

        Hemmagjord pasta är inte fy skam det heller 🙂 Det är så roligt att få några små glimtar av ditt projekt så här, och jag blir allt mer nyfiken på det. Ett förlag får helt enkelt se till att nappa 🙂
        Min sambo läser inte heller särskilt många böcker per år, men ser mycket film och tvserier. Han är riktigt vass på dramaturgi och intrig (bättre än vad jag är, skvallra inte för honom är du snäll 😉 och är den som löser mina intrig-problem coach-style genom att ställa en miljard bra frågor när jag beklagar mig över att jag sitter fast 😀

        • Kristina W skriver:

          Jag älskar den lilla bloggvärlden av aspirerande författare 🙂 Det är så otroligt roligt att följa alla och se hur det går upp och ner, lösningar på problem och lyckliga utrop. Just nu är jag inne i en ”nu jäklar”-period vilket är helt underbart. Ser framför mig hur jag blir hyllad författarinna à la Simona Ahrnstedt haha 🙂
          Då är våra män ganska lika med andra ord! Min älskade A plöjer TV-serier (just nu är det Narcos som gäller, jag har lite svårt för den) så säkerligen skulle han vara en bra testläsare om han bara ville ställa upp.
          Det måste vara skönt att ha en person så nära som du kan bolla idéer med och få hjälp av när du kört fast 🙂

    • Kristina W skriver:

      Än så länge är manuset inte ens i närheten av att vara redo för förlagen. Nu är det redigering som står på schemat, sedan testläsare, en ny runda redigering för att rätta till de ”värsta” felen och sedan lektör. Om jag jobbar på riktigt bra kanske förlagen kan få manuset till hösten/jul.

      • Marie: Mitt skrivliv skriver:

        Det är väl en toppenplan! Att göra jobbet ordentligt rekommenderas – jag har inte gjort det tidigare, det vill säga jag har skickat in för tidigt till förlag. Spännande med lektör, såg ditt senaste inlägg men har ingen åsikt i frågan om när, annat än jag tror att du är på rätt spår med att göra mycket redigeringsjobb själv före lektören så han/hon inte behöver ägna tid och småfel.

        • Kristina W skriver:

          Åh det är så svårt att veta när manuset är redo för förlag. Jag skulle kunna putsa och fixa i alla evighet men på det viset blir ingen bok utgiven 😉 Likaså kan jag inte hålla på och skriva om hur länge som helst innan manuset går till lektör. Det kan ju hända att lektören kommer med större förbättringsförslag och då måste jag ändå skriva om. Lagom är bäst tror jag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *