Svårt beslut…

Jag gjorde ingenting igår, absolut ingenting. Det var så skönt. Lagade inte ens ordentlig mat, men eftersom jag bara låg i soffan och kollade på Suits så krävdes inte så mycket energi. Däremot arbetade min hjärna desto mer…

För ett bra tag sedan fick jag en idé till ett manus. Konflikten och karaktärerna, ja till och med arbetstiteln är klockren. Igår fyllde jag på med ännu fler pusselbitar och frågor, de bara kommer utan att jag behöver anstränga mig. Problemet nu är att min magkänsla säger att jag ska använda den här inspirationen och börja skissa på det nya manuset. Men det skulle innebära att jag inte börjar redigera Aldrig säga aldrig (ASA) som planerat.

Hjälp mig nu. Vad tror ni? Ska jag gå på magkänslan och skjuta på redigeringen av ASA och påbörja det nya manuset istället? Eller ska jag göra en första redigering och sedan lägga undan ASA? Alternativt följa min plan.

16 thoughts on “Svårt beslut…

  1. Elisabet Nielsen says:

    Eftersom du bara har din personliga deadline och inte någon deadline gentemot ett förlag att ta hänsyn till skulle jag råda dig att följa flow och börja skissa på och skriva på denna nya idé. Aldrig säga aldrig mår förmodligen bara bra av att få ligga till sig och jäsa och mogna ännu några månader så använd denna möjlighet att få ned dina tankar och idéer om denna andra historia och dra igång den som ett växelbruk till ASA.

    Skriv allt som flödar ur dig, se till att få grepp om handlingen och lär känna personerna ordentligt. Få in känslan för tonen i historien, kemin mellan personerna, miljön etc. På så vis riskerar du inte att senare undra ”hur tusan var det nu jag tänkte” när du väl får tid över att sätta igång med ditt nya skrivprojekt.

    Det här initiala skrivflowet brukar sällan hålla i sig mer än en månad eller två och när det väl börjar stagnera är det dags att lägga det åt sidan och mogna, ta fram Aldrig säga aldrig igen och börja redigera. Sedan är du kanske redo att jobba med ditt nya skrivprojekt medan ASA är ute på turné hos dina testläsare.

    Om detta med växelbruk fungerar för dig – och det vt du inte innan du testat det – kan du ha två projekt igång och växla mellan dem samtidigt som du kan låta respektive text vila när den behöver det. Och när du skickar in det första bokmanuset kan skriva att första utkastet till nästa bok är ca 2/3-dels eller så klar, vilket kan visa på din arbetskapacitet och produktionsförmåga.

    Mitt främsta växelbruk – ännu en historisk romantisk sak, den här gången med paranormala inslag – som jag drog igång när bullret under ett stambyte gjorde det omöjligt för mig att hålla ordning på alla trådar i min huvudhistoria (Mastodontmanuset) i huvudet, är i dagsläget ca 2/3-dels klar.

    Men till sist är det bara du som kan avgöra om växelbruk fungerar för dig – och det vet du inte innan du prövat. Det här är kanske ditt tillfälle att finna ut.

    • Kristina W says:

      Det är precis detta jag funderar kring, alltså hur jag på bästa sätt ska hålla inspirationen och motivationen igång. Jag vill verkligen inte hamna i samma sits som i november – nära skrivkramp – och då skulle det ju vara klokt att ha ett annat manus att ta upp om det skulle inträffa. Jag ska fundera en stund till på hur jag ska göra men just nu lutar det åt att skriva ner idéerna till nya manuset, skissa på synopsis samt personporträtt och låta ASA vila en stund till. Eftersom jag har en ny idé så känner jag ingen stress att redigera ASA.

  2. Annika says:

    Hjälp så svårt!
    Frågan är väl kanske om ASA ”kräver” att, eller behöver, bli slutförd eller inte. Om nya idén är toppen kommer den att finnas kvar sedan också, och ännu mer genomtänkt 🙂 Vad du än väljer kommer det att bli toppen, om du följer ditt hjärta 🙂
    (Och så superpretentiös jag lät innan, som om ett manus skulle kräääva något ?)

    • Annika says:

      Läste Maries kommentar 🙂 och vill bara tillägga att jag växelskrivit i viss mån, men bara när manuset jag jobbat med blivit så bra som det kunnat bli just då (utan att vara skickafärdigt, utan i behov av att ligga till sig), då har jag någon gång skrivit på nåt annat manus en tid. Pga rökt hjärna har jag gått ifrån växelsktivandet, är lite i samma läge som du just nu men valde att skriva ner nya idén i ett grovt synopsis, och jobbar i stället klart på det manus jag är mitt uppe i. Ska bli spännande att se hur du väljer 🙂

      • Kristina W says:

        Jag kommer nog att göra ungefär som du, alltså skriva ner en synopsis och skissa på personporträtten men inte direkt börja skriva. Så något växelskrivande blir det nog inte tal om, där säger jag som Marie – det är jag alldeles för rookie för 🙂

    • Kristina W says:

      Haha jomen så är det ju Annika, våra manus kräver saker och karaktärerna är levande personer 😉 Observera ironin 🙂 Just nu lutar jag åt att följa mitt hjärta och min magkänsla, någon logik finns det inte att ta hänsyn till här och som Elisabet sa, det är ju ingen annan än jag själv som sätter deadlines.

        • Kristina W says:

          Ibland glimmar klokheten till även för mig 😉 Jag måste verkligen bli snällare när det gäller mina egna deadlines och inse att det bara är för min egen del.

  3. Marie: Mitt skrivliv says:

    Men vilket sammanträffande! Jag är precis i samma läge, fast inte helt klar med det manus jag jobbar med.

    Så här resonerar jag: När idéer ploppar upp som jag känner YES! inför så behöver de tid, aktuell idé (se ovan) har mognat och antagit en mer begriplig karaktär den senaste månaden, medan jag fortsatt med aktuellt manus alltså. Jag har antecknat lite på telefonen, har ett gammalt manus jag tänker låna lite av, diskuterade en del etiska grejer med sambon och i går skrev jag kortfattat ner mina tankar.

    Grejen är den att jag vet att idéer ibland är till för att vilseleda mig, men jag har lärt mig att inte gå på det, gräset är inte grönare på andra sidan. Däremot skriver jag ner dem i de fall de vägrar släppa taget. Det är inte lönt att oroa sig för att idén försvinner, för är den bra finns den kvar.

    Som Elisabet skriver kan det vara bra att växeljobba med manus, själv anser jag mig vara för mycket rookie för att klara av det, ett manus i taget är fullt tillräckligt. Men jag tror att även Annika gjort så i perioder. Målet är definitivt att komma dit.

    Som Annika skriver så finns det ju manus som inte behöver se dagsljus heller, som skrivits mest för övningens skull. Jag är glad att ingen såg något i mitt första manus, för jag har behövt alla jag skrivit genom åren för att utvecklas. Om någon hade sagt till mig när jag var 20 att jag fortfarande skulle sitta här, opublicerad, och skriva mitt femte manus vid 40 så hade jag blivit sur och inte trott dem, men i dag är jag glad över de erfarenheter jag fått med mig och ser hur de varit nyttiga för mig. Jag vet också att jag har uthålligheten och jag vet också att det är en av de största gåvor du kan få i branschen vi försöker slå oss in i.

    Slutligen vill jag bara instämma med Annika: följ ditt hjärta, det är egentligen det enda som räknas!

    • Elisabet Nielsen says:

      Tänkte jag kanske borde påpeka att mitt främsta växelbruk påbörjades när bullret och stressen under ett stambyte i ett höghus gjorde försöken att hålla alla trådar i mitt pågående skrivprojekt, en komplicerad historia som befann sig i ett komplicerat skede, övermäktiga. Alla försök att tvinga fram text ledde till att jag tappade kontrollen över intrigen, skrev saker som jag följande dag fick riva upp och skriva marginellt bättre samt en rad dålig beslut. För att inte tala om huvudvärken när hjärnan blev överhettad av stress och frustration. Att i det läget lägga den texten åt sidan, ta en annan idé och ge den fria tyglar var ungefär som att öppna dammluckorna och låta alla nya idéer och uppslag flöda ur mig var enda chansen att skriva någonting alls. Och hade jag inte kunnat skriva, hade det där erbarmliga stambytet knäckt mig.

      Som det var, skrev jag på mitt alternativprojekt i mer än tre månader och åstadkom runt tvåhundra sidor sammanhängande text och en rad udda scener längre fram.

      Sedan dess tror jag på Växelbruk för min egen del. Jag har s återvänt och skrivit på denna historia varje gång jag kört fast i min huvudhistoria, vilket givit den intrigen tid och tillfälle att mogna utan att jag är där och petar i den varje dag.

      Växelbruk passar kanske inte alla. Men om det passar en är det en kul och flexibel metod. För det är sällsynt att det kreativa flödet ebbar ut samtidigt, i två olika skrivprojekt.

    • Kristina W says:

      Jag antecknar också i telefonen vilket är guld eftersom jag kan plocka upp den närsomhelst. Tidigare körde jag med fysiska skrivböcker men det känns på något sätt konstigare att stå och skriva i en bok i gången med knäckebröd på ICA snarare än att stå och ”krafsa” på telefonen 😉
      Uthållighet har jag nog, men tålamodet får jag jobba på. Men jag har redan kommit en bra bit på väg tack vare er bloggvänner.
      Jag tror att växelbruk i lagom dos kan vara någonting för mig, att skriva ner en ny idé innan jag börjar redigeringen eller att skriva ner en idé medan ett manus är ute hos testläsare/förlag är nog inte så dumt. Men precis som ni säger, det får hjärtat bestämma och tiden utvisa! 🙂

  4. Veronica says:

    Så svårt val! Men jag hade nog trots allt följt min magkänsla. Det är något jag har lärt mig genom åren, efter att ha valt det logiska framför ”känslan”, och det blir inte bra. Så jag röstar helt klart på magkänsla 🙂

  5. Sara says:

    Klurigt! Själv har jag också en del idéer som surrar inför nästa manus. För egen del känner jag dock att jag vill lägga krutet på mitt första tills jag är nöjd med det – åtminstone så nöjd som jag kan bli just nu. Efter testläsarvändor och lektörsläsning och efterföljande redigering sätter jag mig nog med nästa synopsis. Kanske rentav efter att ha skickat in? …så har jag nåt att sysselsätta mig med medan jag väntar.

    Men alla är ju olika, kanske passar det bättre för dig att köra igång med nytt råmanus redan nu. Jag vet bara att det för mig själv skulle innebära en risk att skjuta saker framför mig och kanske inte bli KLAR. 🙂 Blir kul att höra vad du bestämmer dig för! Och hur som helst, kul att slippa idétorka!

  6. Anni says:

    Gå på din magkänsla. Skriv det som just nu behöver få komma ut. Jag har med åren märkt att det går bra att hoppa mellan olika berättelser, så länge de inte blir för många och kanske aldrig färdiga. Lycka till!

    • Kristina W says:

      Vad skönt att höra att metoden verkar fungera för dig, jag ska testa och se var det leder 🙂 Förhoppningsvis blir det toppenbra!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *