Yogamåndag

halfprimary-600x450

yinyang-600x450

Bilder från ashtangauppsala.se – bästa yogastudion i Uppsala!

Jag är så glad att jag fick till två skrivtimmar igår morse – för resten av dagen gick åt till att fixa med förvarningen i vår klädkammare och garderob. Sedan vi flyttade in i lägenheten för ett år sedan har vi sagt att vi ska komplettera Elfa-systemet med fler hyllor och korgar men det har liksom inte blivit av. Nu hade K-Rauta 30 % och då slog vi till. Var det någon som sa vuxenpoäng?

Jag märker att mina skrivtimmar blir allt färre vilket beror på att jag fyller upp mina vardagskvällar med annat – ex. att yoga, spela trumpet och umgås med en vän varje onsdag. Vissa veckor får jag panik eftersom jag så gärna vill sätta mig ner och skriva ner en idé men andra veckor är det skönt att jag får lite avstånd till texten. Som Elisabet Nielsen nämnde i en kommentar tidigare: Ibland är det bra att låta texten ligga och jäsa till sig. Och bara för att jag inte skriver så betyder det inte att hjärnan inte arbetar med manuset.

Från det ena till det andra: ikväll är det dags för veckans yogapass på Ashtanga Yoga Uppsala. Jag har en axel som krånglar och yogan gör verkligen underverk! Dessutom får jag 1,5 timme då jag verkligen går in i mig själv och slappnar av. Om jag ska kunna fortsätta att skriva måste jag se till att hålla axeln – och resten av kroppen – i bra form.

Ritrullen levererar!

Jag gissar att jag inte är den enda som njöt av den ”extra timmen” idag? Själv vaknade jag när klockan visade 6.04 och kunde inte somna om. Låg och rullade fram till 6.30 innan jag insåg… nu har jag ju min chans att prova det här med morgonskrivning! En timme senare hade jag fått ihop cirka 1 000 ord. Alldeles okej takt och jag är hyfsat nöjd med det jag skrivit. Kanske ska ge det där med att skriva tidigt på morgonen en chans till.

Igår var en bra skrivdag. Drog fram ritrullen och satte mig ner med färgpennor. Varje färg representerade en känsla och jag försökte att ringa in scenerna med en färg beroende på vilken känsla jag vill förmedla. Vissa scener fick faktiskt två färger eftersom det är så tydligt att de går från en känsla till en annan. Förutom det hann jag med en promenad i det vackra vädret och hälsade på Pelle Svanslös. Jag säger som min morbror: Man är nöjd.

 

Biokväll med många skratt


Var på bio igår med min fina vän. Vi har en sådan där härlig vänskap där det kan gå flera dagar eller veckor utan att vi hörs – men när vi väl gör det känns det som att vi pratade igår!

Efter två timmar med Bridget Jones åkte jag hem och däckade i sängen. Är det bara jag som är som en zombie på fredagskvällarna??

Nu är jag riktigt taggad på att dyka ner i mitt manus. Men först ska jag rulla ut min ritrulle och försöka få koll på alla lösa trådar.

Åttahundra ord men det går framåt

Jag skrev igår men det gick så extreeeeeemt långsamt. Efter 2 timmar hade jag cirka 800 ord – vilket är långsamt för mig. Det var en kärleksscen som jag verkligen sett fram emot att skriva eftersom J nu har insett att han är kär i A – men hon vågar fortfarande inte riktigt släppa honom nära rent känslomässigt.

Jag vet exakt varför det gick så trögt:

  1. Jag hade inte bestämt mig för vilken känsla som scenen skulle börja och sluta i. Orden kom alltså lite trevande. Ungefär som när du går upp mitt i natten och får gå extra försiktigt för att du inte ser var du är på väg i mörkret.
  2. I den här scenen ville jag verkligen förmedla känslan av fysisk och psykisk intimitet, alltså stannade jag upp en hel del och reflekterade över det jag skrivit. Det brukar jag annars inte göra. Jag skriver och sedan redigerar jag i efterhand.

Trots att det gick trögt är jag nöjd med gårdagens pass. Det kändes som att det jag faktiskt skrev blev bra – återstår att se när jag läser igenom det – och jag löste upp en knut i min konflikt som jag funderat över länge. Så najs att lösa problem!

En sådan dag

Jag började att skriva ett låååångt inlägg om var jag befinner mig i skrivprocessen och att det är svårt. Men sen raderade jag allt. För att summera: Mina karaktärer är känslomässigt förvirrade och det känns som att jag tvingar dem att känna saker bara för att jag har bestämt mig för vad som ska hända sen.
Jag vill mest av allt bara sätta mig ner och försöka reda ut det här, men då blir det ju inga ord skrivna. Vilket är extremt jobbigt för jag vill ju bara bli klaaaar någon gång. Googlar på ”dramaturgisk kurva” och blir inte klokare.

Idag är en sådan dag tydligen. Jag kämpar vidare och hoppas att det känns bättre till helgen.

Författarproblem med oanade konsekvenser

Åååååhhh…. jag har ett typiskt ”författarlyxproblem”. Idag fick jag en underbar idé till en ny härlig karaktär med ett spännande yrke. Och gick genast igång på att ta reda på mer information om yrket, tänka ut vilka jag skulle kunna intervjua och kludda ner några intervjufrågor. Min karaktär fick till och med ett namn av bara farten och jag råkade visst hitta på en väldigt säljande titel till boken som kommer att ge mig Nobelpriset.

Tills jag stannade upp och tänkte efter… Jag är mitt uppe i ett skrivprojekt som snart är klart. Om jag startar upp ett nytt projekt parallellt med det nuvarande kommer troligtvis följande att inträffa:

  1. Alla mina vänner kommer tro att jag har dött eftersom ingen hör ett pip från mig
  2. Min man kommer troligen att flytta ut ur lägenheten
  3. Sagda lägenhet kommer sakta men säkert att bli en sanitär olägenhet
  4. Grannarna kommer till slut att ringa polisen eftersom det luktar konstigt från vår lägenhet
  5. Mina kollegor kommer att börja undvika mig i korridoren och jag kommer att få sitta själv och äta min lunch eftersom jag inte har tid – eller intresse av – att tvätta mina kläder eller duscha
  6. Chefen kommer att ta in mig för att ha ett ”viktigt samtal” – kopplat till ovanstående punkt
  7. Min kost kommer att bestå enbart av ostbågar, rostade mackor och te. Således kommer jag förr eller senare att drabbas av skörbjugg.
  8. På grund av sömnbrist blir jag dessutom grinig och riskerar att skälla ut alla som kommer i min väg.

Slutsats: Innan något av mina två manus är klara kommer jag antagligen att ha skilt mig, blivit uppsagd från jobbet och inlagd på psykavdelningen

Note to self: starta inte upp två projekt samtidigt, hur lockande den nya idéen än är…

Vägen mot bättre skrivrutiner

Jag funderar en helt del på hur jag ska kunna skapa bättre skrivrutiner. Under sommaren plöjde jag en hel del ”hur du skriver böcker”-böcker, ex. Dag Öhrlunds Skriv din bok och sälj den! och den fantastiska On writing romance av Leigh Michaels som jag klickade hem från Amazon. Detta toppades med lite mer lättsmälta tips om skrivande från ex. Simona Ahrnstedt och Debutantbloggen. En av de bättre tipsen kommer från Rachel Aaron som med en enkel formel visar hur du kan skriva 10 000 ord om dagen. Yup. Ännu har jag inte skrivit 10 000 ord (rekordet är knappt 4 000 ord på 3 timmar) men en vacker dag kanske…

"If it's true that language was and is still used to colonize us and keep us…:
Foto: Pinterest (Huffington Post)

Jag vill inte påstå att jag har hittat mitt perfekta arbetssätt ännu, men jag är en bit på väg. Jag tror stenhårt på att som aspirerande författare testa en massa olika sätt tills du hittar det som passar just dig – eller inte passar för den delen…! Till exempel är det ingen höjdare för mig att skriva när jag har druckit vin. Däremot blir jag fantastiskt produktiv av att sitta och skriva på balkongen. Musik fungerar inte, men att diskmaskinen brummar precis bakom mig stör inte det minsta.

Just nu funderar jag på om jag ska prova med att kliva upp en timme tidigare och skriva innan jobbet. Maken tror inte att jag klarar av det. Vilket gör mig ännu mer sugen på att testa – bara för att visa att han har fel.

Trevlig lördagskväll!

Det skymmer utanför fönstret, min skrivdag är över och jag kryper upp i fåtöljen med Det lilla bageriet på strandpromenaden i handen. 3 245 ord blev det. Med tanke på hur svårt det är att skriva i en liten stuga full av folk så är jag nöjd.

Hoppas att ni får en trevlig lördagskväll!

Helgens skrivhörna

Jag kan ana havet mellan de gula löven. Nu tar jag tag i manuset igen, 38 367 ord ska passera 40 000 innan dagen är slut. Mina karaktärer A och J börjar inse att de är kära i varandra. Bitterljuva känslor och svåra val ligger framför dem. Men jag vet att det kommer att sluta lyckligt. Har jag berättat att jag älskar böcker med lyckliga slut?